Boas var hög och jag jobbade på Grönan

Det var party hemma hos Boas och mig (det var dock inte i vår nuvarande lägenhet) Två tjejer från Fränsta, Ida och Katrin var med på festen. Katrin hade med sig några konstiga ciggarettet som hon och Boas satt och rökte. Det visade sig att dessa cigg gjorde dem rejält höga...Boas var typ helt borta och fnittrade hela tiden. Jag blev förståss jättearg på honom och började skälla på honom. Han bara skrattade och fnittrade och struntade totalt i mig. Till slut blev han så less på mig att han och Katrin gick iväg och jag blev kvar ensam....Boas tyckte jag var jättetråkig som inte lät honom röka på....

Jag, Boas, Julia, Samuel, Hjalle och Matilda var på en bussresa till fjällen. Vi skulle åka slalom. Det var himla mycket folk med på bussen... När vi kom tillbaka hem skulle alla som var med på resan festa... Boas skulle stå för glassinköpet till festen, men allt var stängt. Då kom jag på att jag har 2l vaniljglass och lite blåbärsglass hemma så jag tog med det....

Jag, Boas, Marie och Julia var i Stockholm. Vi stog i spärrarna på t-centralen och skulle bara ta tunnelbanan en liten bit, typ till nybroviken. Vi skulle åka dit med den gröna linjen (konstigt va?) När vi skulle lösa biljetterna sa biljettanten att den Gröna Linjen har ju lagt ner, att de hade byggt om hela tunnelbanesystemet och alltså tagit bort den gröna linjen..."Var det sååå länge sedan jag var i Sthlm?" var min tanke. Eftersom det inte är så långt att gå bestämde vi oss för att gå... När vi kom ner till Nybroplan sprang jag på Lee. Jag frågade om hon skulle på den 10-åriga återträffen...Det skulle jon och jag följde henne hem till hennes lägenhet...Hon hade ett blått badrum.....

Jag jobbade i Wåffelbruket på Gröna Lund. Det var en riktigt varm och jobbig dag, mycket folk och halvkaos, som det ofta blir i wåffelbruket. Men jag hade ändå såå himla roligt som vanligt. Jag sprang till Omklädningsrummet och såg en skymt av min gamla Grönan kollega Helena "Roligt att hon ska jobba i sommar igen" var min tanke. Utanför Godisboden hade många teamchefer och kollegor samlats jag sprang dit med ett leende och alla blev glada  över att få se mig igen....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0